Johannas

Jag var mig själv hoppas jag!?

Jag arbetade som sjuksköterska på kirurgen, jag bodde där jag bor nu, jag var tillsammans med H, jag filurade runt som jag fortfarande gör på fritiden - inget vettigt alltså.

Men jag drömde om att livet skulle ha tagit en annan bana än den gjort. Jag drömde och drömmer. Men är väl närmre nu än då. It takes two to tango.

Jag var i och för sig i vanvettig panik på jobbet och trodde aldrig att jag skulle klara av det - men det gjorde jag och jag ångrar mig inte en sekund. Jag hade precis bytt jobb och börjat på sjukhuset och framför mig stod uppgifter jag varit bubbelplastskyddad från på mitt sjuksköterskejobb i kommunen. Läxa lärd - mer kött på benen inför kommunjobb.

Jag hade inte bott i min lägenhet så länge då, så jag tror jag trivdes fortfarande. Trivs inte lika mycket nu - mest beroende på jobbiga grannar och pappersväggar.

Jag var femtioelva erfarenheter fattigare och ganska osäker på vad jag egentligen ville. Ville jag bo här? Ville jag bilda mig ett liv här? Ville jag någon annanstans, jobba med något annat? Vilken jäkla tur då att året gick så jag fick svar på frågorna i alla fall.